Tröja och jeans in action

Så här ser tröjorna jag sytt till dottern och ReDo-jeansen ut när de sitter på den lilla (som ändå blivit rätt stor nu) kroppen:

ReDo-jeans

Det sista plagget jag färdigställde häromkvällen var ett par jeans till dottern som legat nästan-färdiga ett tag. Tyget kommer från ett par graviditetsjeans som jag slet ut när samma dotter låg i magen. De mindre slitna delarna fick bli ett par nya jeans nu.

Till den lilla fickan använde jag tyget från den lilla minifickan med dragkedja på urspungsjeansen, ni vet den som liksom sitter i den vanliga fickan.

Material: Mina gamla jeans (som jag köpte på loppis för 60 kr i början av min graviditet).

Mönster: Ottobre 4/2011, modell 9.

Storlek: 80.

Triss i tights

Helt plötsligt var det lite skralt i byxhögen för dottern. Så jag letade upp lite tyg och sydde tre par tights. Inget extraordinärt på något sätt, men rätt skönt att ha fyllt på lite i byxhögen för dottern.

Material: Blå klöverjersey och röd jersey från Skroten. Randig tjockare jersey från en slaktad mammatröja.

Mönster: Ottobre 4/2004, modell 2. Samma som de här.

Storlek:Förlängda 80:or.

Mer överdragsbyxor

Ett par överdragsbyxor till. Denna gång till vår fina granntös på snart tre år. Även dessa byxor har legat färdigklippta länge, ett år ungefär. Meningen var att barnen kusin egentligen skulle få dem. Men tiden för överdragsbyxor var rätt kort förra året, så jag fick aldrig sytt ihop dem i tid. Och sen blev de för små. Färgerna bestämde kusinen, därför kändes det extra dumt när de inte blev klara i tid och det dåliga samvetet frodades rätt bra där ett tag. Nu var det hur som helst ingen idé att ha dåligt samvete längre, och jag tror faktiskt inte kusinen saknade byxorna. Näx byxorna nu legat ett år bestämde jag mig för att sy ihop dem och ge dem till granntösen. Byxdelarna behövde bara justeras på längden, eftersom det inte är särskilt stor skillnad i omfång på en femåring och en treåring i min värld.

Material: Cerise och röd bävernylon från Skroten.

Mönster: Ursprungsmönstret är Skogshuggarbyxan i boken Sy till småbarnen av Anita Gunnars. Men jag har förändrat och förenklat en hel del. Resår uppe och nere, bort med fickorna.

Storlek: 104

Överdragsbyxor - vårens bästa plagg?

Första gången jag sydde överdragsbyxor var för tre år sedan. Det var vår, sonen var inte ens året, men kröp runt hej vilt. Då behövdes något som funkade att krypa i ute. Sen dess har sonen hunnit jobba sig igenom några olika par (men jag inser att inget av de paren fastnat i bloggen). Jag gillar verkligen det där med överdragsbyxor. Man behöver inte bekymra sig det minsta för alla leriga och blöta äventyr som sker ute, när barnen väl kommer in är det bara till att dra av dem och kläderna under är hela, rena och fria från sand. Nu behövdes dock ett nytt par:

Byxorna har legat tillklippta sedan i höstas (minst - eventuellt sen i våras) men funkade fortfarande storleksmässigt. Jag var dock tvungen att lägga till någon centimeter på längden. Därav den extra orangea delen längst ner. Jag valde medvetet en annan färg på den delen och blev himla nöjd med resultatet. Så här ser de ut på:

Ursprungsbyxan, dvs den där allra första överdragsbyxan, den skrotar lillasyster runt i ute nu för tiden. Görbra!

Material: Blå, grön och orange bävernylon från Skroten.

Mönster: Ursprungsmönstret är Skogshuggarbyxan i boken Sy till småbarnen av Anita Gunnars. Men jag har förändrat och förenklat en hel del. Resår uppe och nere, bort med fickorna.

Storlek: 104

Hemliga byxor

Någon gång under december eller januari syddes dessa byxor. Sonen var i behov av fler mysbyxor och det gröna collagetyget hade jag köpt redan under hösten någon gång i syfte att sy just mysbyxor till sonen. Men då kom heltidsarbetet i vägen, så det blev inga byxor just då. Men nu så var det dags.

Jag bestämde mig för att använda ett mönster ur Ottobre med en annan variant på fickor, och i fickorna lät jag apor från djungeln titta fram. Sonen var ideligen och kollade vad jag gjorde, och verkade helt med på noterna. Möjligen blev han lite besviken när det visade sig att den svarte midjeresåren inte skulle synas - svart är ju så snyggt! Så var byxorna färdiga och jag var nöjd, tyckte de blev himla bra. Sonen blåvägrade ta på dem. Det var ju helt fel fickor! Såna fickor kan man ju inte ha! Han skulle absolut inte ha dem. Jaja, tänkte jag, de åker ner i hans låda i alla fall, han lär väl glömma. Glömde gjorde han knappast. Så fort jag plockade fram de här byxorna när det var dags att ta på sig så ylade han att det var helt fel fickor! Det irriterade (eller kanske till och med sårade?) mig att han inte ville ha dem, jag var så nöjd med dem och ville inte att de skulle bli liggande. Till slut startade jag en övertalningskampanj och förklarade att de här fickorna var så kallade hemliga fickor, dem kunde man ha massa hemliga saker i utan att någon visste. Inte alls som vanliga fickor. Sonen blev onekligen lite intresserad. Men ta på sig dem, nej, det tänkte han faktiskt inte göra. Inte idag i alla fall. Men nästa lördag, då skulle han ha dem. Okej tänkte jag, det ska bli intressant att se. Och som jag skrev tidigare, han glömmer inte. Nästa lördag plockade han själv fram byxorna och förklarade att idag skulle han ju ha de hemliga byxorna. Och så var de helt plötsligt accepterade.


Material: Grön collage och turkos mudd från Skroten, djungel-strechfrotté från JNYdesign.

Mönster: Ottobre 4/2011 (modell 23).

Storlek: 104.

I dagarna kollade jag runt lite på massor av andra inspirerande sybloggar och hittade då de här byxorna hos Brallan syr. Först tänkte jag - nämen det är ju precis som mina byxor! Sen inser jag att de är ju egentligen inte så lika - grön collage och djungel är väl de gemensamma nämnarna. Men det är ändå roligt att se hur nära man kan komma varandra is slutresultat utan att känna till varandras idéer.

Bra byxor

Jag tänkte skriva att nu är sommaren nästan förbi. Men så ångrade jag mig, om jag inte skriver det kanske det inte stämmer. Jag hoppas fortfarande på fina dagar i solen. Sonen har ett nysytt oanvänt (och obloggat) linne som ligger och väntar på soliga varma dagar, och det ska vi banne mig se till att få använda innan det som vi kallar hösten är här.

Men nu till det som jag egentligen skulle visa. Ett par helt vanliga byxor. Eller egentligen ska de nog vara tights, men eftersom Ottobre är Ottobre blev de inte så tighta. Men ändå väldigt bra. Jag hade egentligen inte alls tänkt blogga om dessa, vem vill se ett par enkla och dessutom vida tights liksom. Men så idag, efter premiäranvändandet ångrade jag mig. Mest för att jag vill ha dem dokumenterade eftersom jag tänker sy fler. De är inte för kalla och inte för varma, och gott om rörelsevidd. Och dessutom pinsamt enkla att sy.

Så här ser de ut:

Material: Gröna glada elefanter på interlock som jag fick i ett Fyndpaket från Znok.

Mönster: Ottobre 4/2004, modell 2.

Storlek: 68

Gillar: Den omedvetna mönsterpassningen mitt fram, med elefantens snabel.

Andra paret ut

Här är andra paret jeans, eller egentligen är det det första paret, för jag sydde dessa först. Men eftersom de andra hamna i bloggen först så får väl de här bli det andra paret då.

Samma mönster på båda jeansen, men här valde jag att ha dem relativt rena och vanliga. En besparing bak, två bakfickor, två framfickor och lite stickningar. Denimen kommer från en stuvlåda på Skroten, och är tidigare använd till att sy de här jeansen till sonen.

Så här ser de ut på:

DoRedo-jeans

För ett tag sedan blev det lite jeanskris här hemma. Så jag sydde två par jeansav denim jag hade liggandes hemma. Det här paret är sydda av makens avlagda jeans, ett par DoRedo-jeans helt enkelt. Jag valde att behålla yttersömmen på jeansen, sydde en besparing bak som fick fortsätta fram över framsidan också. Heter det fortfarande besparing då förresten? Sen gjorde jag motsvarande klipp nertill på byxorna eftersom det kändes som om det saknades något där. Bakfickorna från makens jeans fick bli sidofickor på de nya jeansen, valde dock att placera dem lite olika. I midjan grå mudd med resår i och vid fötterna resår som är 1 cm brett.
Så här ser de ut på:



Sonen vattnar vår fallfärdiga gärdesgård, kanske lite vatten kan få den att staga upp sig, vi lyckas ju aldrig komma till skott och få fixat det.

Kanske kan jag lyckas fånga de andra jeansen jag sydde på bild också, då kommer de i en annan post så småningom.

Tips: Erica med bloggen Ericas TygVerkstad har just postat en tutorial för hur man syr DoRedo-jeans. Jag har dock inte följt hennes beskrivning, den kom efter att jag sytt dessa jeansen.

Byxpåfyllning

Jag vet inte om det är det faktum att sonen blivit storebror inneburit att han vuxit en massa också. Men helt plötsligt var en himla massa byxor i hans byrålåda för korta. Alltså fick det bli en påfyllning. Och det här blir ett synnerligen tråkigt inlägg (som görs mest för att visa att jag faktiskt hunnit sy lite sen dottern kom till familjen) med enklast tänkbara mysbyxor.

Tre par byxor har det blivit. Samtliga i velour och samtliga efter samma mönster. Däremot är det några småsaker som skiljer dem åt.

De orangea och de blåa byxorna har jag sytt på mitt vanliga sätt, med resår uppe och nere (två st 6 mm resår nedtill). På det orangea paret byxor är kanalerna för resåren nedtill 1 cm (det är vad jag normalt brukar ha), medan på de blå byxorna har jag lite bredare kanaler, 1,5 cm. Så här i efterhand tycker jag nog att jag skulle hållt mig till mitt standardmått, de bredare kanalerna blir lite väl "volangiga" kan jag tycka.

De gröngulrandiga byxorna fick bruna muddar nere och en resårkanal i samma bruna muddväv helt enkelt eftersom jag enbart hade 50 cm av detta tyg och det inte skulle räcka på längden om jag sydde på mitt vanliga sätt (samma som de orangea och blåa). Det roliga med det här tyget är att jag köpte det för ett år sedan i syfte att sy byxor åt sonen då. Men när jag kom hem från Skroten med tyget tyckte jag inte att det var så fint längre, så tyget blev liggande. Nu blev det alltså byxkris här hemma och det kändes lite dumt att inte utnyttja de tyger jag faktiskt hade liggande. Jag tvekade dock länge vid detta tyget, tyckte fortfarande inte att det var så fint. Men när byxbenens var utklippta blev jag helkär i tyget igen. Det tedde sig så annorlunda när det inte var ett helt tygstycke. Sen sydde jag ihop byxbenen och jag blev mer och mer kär. När byxorna nu är klara har min kärlek svaltat lite. Jag ångrar lite att jag inte lade ner mer tid på den, jag kan tycka att jag borde gjort fickor eller nåt som bröt av ränderna lite. Dessutom tycker jag nog att midjeresåren är lite för smal, proportionerna blir inte riktigt rätt. Det hade varit bättre om jag använt samma resår som jag hade i dessa byxorna, men se den resåren var slut här hemma, och jag orkade inte vänta tills jag fått tag på ny. Summa summarum, byxorna blev okej, men de kunde blivit bättre om jag lagt ner lite mer tid (fast det gäller väl nästan alltid).

Material: orange och gröngulrandig velour från Skroten, brun mudd från samma ställe. Bamseblå velour från min mors tyggömmor.

Mönster: Eget (med mått utifrån köpebyxor).

Storlek: 98

Plus: Byrålådan är påfylld med tre nya färgklickar till byxor och tyger som värmt hyllan i syrummet använda.

Minus(?): Sonen har inte särskilt många "neutrala" byxor. Får se om jag har några lite mörkare tyger att sy byxor av också.

Body och byxa som passar

För 16 dagar sedan kom Lillasyster till världen. En alldeles perfekt rundkindad liten tjej med ganska mycket mörkt hår på huvudet. Hon var 48 cm när hon föddes och har väl inte växt jättemycket på längden under de här första två veckorna. Byxorna är därmed lite stora, eller långa, och samma sak gäller för igelkottsbodyn, den är lite lång (men det syns ju inte på bilden). Men hon verkar hur som helst trivas i sina nya kläder, och vi trivs massor med att hon äntligen är här.

Nu börjar det bubbla upp en massa idéer om vad jag vill sy till henne, så nu ska jag väl bara försöka hitta tiden också. Först ut blir nog en filt till bilbarnstolen, i samma stuk som de som Thea och Gekko sytt tidigare. Sen kanske något par hängslebyxor, och någon body. Men jag ska som sagt bara hitta tiden eller kanske bara prioritera sömnaden lite högre och stryktvätt och dammsugning lite lägre.

Par i byxor

Första bebisplagget som blir färdig, och det beror egentligen helt och hållet på sonen.

Köpte den här velouren i början av hösten när jag var på Skroten. Tänkte det skulle bli ett par byxor till sonen, men sen blev det liksom aldrig av. Men så nu tyckte jag minsann att det var dags. Plockade fram tyget och började klippa till. Sonen kommer förbi och undrar vad jag gör, "Gö du mamma?". Jag förklarar att jag ska sy byxor till honom, visar tyget och undrar om han tycker det är fint. Och jo, det gör han ju, "sy byxor till mig och till bebisen?". Tja, jag hade ju tyg över, och alla vettiga förlag han har gällande den kommande bebisen försöker jag ta vara på. Så nu blev det ett par byxor till bebisen också, och bebisens första hemmasydda plagg blir syskonmatchat. Där ser man, undrar om det är så det kommer se ut för syskonen här hemma... Vi får väl se helt enkelt.


Material: brun- och turkosrandig velour från Skroten, brun mudd från samma ställe.

Mönster 1: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19. Samma som här, fast med lite annan typ av ficka. Fickan går upp till midjeresåren, istället för att vara halvcirkelformade och börja och sluta i sidan.

Mönster 2: Egenritat utifrån byxor som sonen hade när han var liten.

Storlek: 98 resp 56.

Osäkerhetsaspekt: Inget av paren är provade (för det minsta paret kanske det inte är så konstigt), så vi får väl se hur de passar.

Följer man reglerna så kommer muddarna på plats

Idag fick jag till muddarna. Snabbt och lätt den här gången, men så var det tre timmar tidigare på kvällen jämfört med förra försöket också.

Byxorna sydde jag för lite mer än ett år sedan. Hittade en bild som jag tydligen tog 2/11-2009:

Då alltså utan muddar. Linningen på byxorna är för övrigt sydd i brun velour, och givetvis är det resår däri.

Nu ser byxorna ut så här. Ett år och två muddar senare:


Lite slitnare (främst i linningen), lite längre och framför allt smutsigare (eftersom jag valde att sätta på muddarna innan jag slängde dem i tvätten efter gårdagens användning - helt enligt tanken "gör jag det inte nu på en gång blir det inte gjort"). Som synes är muddarna i en något mörkare brun än linningen, men eftersom jag inte hade någon ljusare brun mudd så fick det bli såhär.

Att jämföra byxorna på de bägge bilderna är förövrigt inte så stor idé - ljusförhållandena är helt olika. Den första bilden är tagen i skenet av två starka halogenbygglampor (det var mitt under förra höstens renovering) och den andra bilden är tagen under vår köksbordslampa. Därmed inte sagt att byxorna inte har förlorat i lyster och färg, men jag undrar om de verkligen förändrats så mycket som det ser ut på bilderna.

Korta landskapstights

Plockade fram landskapstyget från Jofotex igen och tänkte sy ett par tights av det till sonen. Tights är bra så här års att ha under överdragsbyxor när man är ute, och det är ju väldigt mysigt inne. Allt frid och fröjd, men så fick jag för mig att de skulle bli för långa. Jag hade tidigare mätt mot de jeanstights jag sytt innan och konstaterat att med tanke på att jag skulle ha mudd på landskapstightsen också, så skulle de nog bli lite för långa om jag inte kortade av dem. Så jag gjorde ett klipp. Insåg när det var klippt att jag nog tagit lite för mycket. Sydde på muddarna, provade på sonen och konstarerade att de där 4-5 cm som jag klippte av gärna hade fått sitta kvar på tightsen. Då hade de blivit härligt pösiga. Nu blev de bara precis tillräckligt långa. Funderade ett tag på att sprätta loss mudden och sy på en längre, men orkade inte riktigt det. Jaja, han får väl ha dem så länge han kan. Men irriterande, det är det allt. Varför mätte jag inte? Varför klippte jag på känn? Jag antar att det är så här man lär sig, nu ska jag bara lyckas komma ihåg det till nästa gång jag har tänkt klippa på känn, och det är inte helt säkert att jag gör det. Har en förmåga att göra lite för mycket saker på känn...

Som synes är rosa en uppskattad färg här hemma för tillfället. När det dessutom kombineras med Bamse på något vis, då är lyckan total.

Material: landskapstyg från Jofotex, röd mudd som jag inte minns var jag köpt.

Mönster: Lily leggings, Ottobre 6/2007 modell 28.

Storlek: 92. Fast lite korta.

Randiga mysbyxor

För något halvår sedan eller så köpte jag det randiga tyget. Visste inte riktigt vad det skulle bli av det, men hade nog tänkt mig något i tröjväg egentligen. Men inspirationen har liksom aldrig riktigt infunnit sig. I helgen som gick tog jag tag i det hela. Men det blev inte en tröja, det blev ett par byxor. För att bryta av allt det randiga kände jag att jag ville ha ett par fickor på, typ såna som Doris & Assar gör på sina byxor med fuskficka. Det är bara det att sonen nu blivit så stor att jag tror inte han skulle tolerera en fuskficka, om byxan ser ut att ha fickor, så borde det också finnas fickor där. Fickor som man kan fylla med alla möjliga spännande saker.

Jag ska erkänna att jag satt länge och klurade på hur jag skulle få till det där med fickorna. Men till slut, efter mycket tankemöda fick jag till det. Och slutresultatet, vad gäller fickorna alltså, blev jag väldigt nöjd med.
Material: grön- och blårandig tjockare jersey(?) från Skroten, grå mudd från samma ställe.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19. Samma som här och här faktiskt - fast med muddar nedtill, och en annan typ av ficka.

Storlek: 98.

Plus: Att fickorna blev så bra. Att jag tänkte rätt!

Minus: Är fortfarande inte helt övertygad om tygets förträfflighet. Antagligen för att byxorna är ganska svårmatchade i nuläget (tänk om jag hade förmågan att tänka i kollektioner, som Oh Yeah Baby lyckats så bra med). Sen kanske fickorna skulle varit lite mindre, men äsch, nu får man plats med massa grejer i fickan istället.

Mjuka jeans

En klurig grej så här års tycker jag är att veta om det kommer behövas regnbyxor på dagis eller inte. Under regnbyxor har man ju helst mjuka byxor, som i mysbyxor eller tights av något slag. Däremot, tycker inte jag, att den sortens byxor är så ultimata att ha ute om det inte behövs regnbyxor. De suger åt sig fukt, grus och smuts är min erfarenhet. Därför funderade jag lite och kom fram till att det behövs ett mellanting mellan hårda (och motståndskraftiga) jeans och mjuka (och smuts/fuktuppsugande) mysbyxor. Det blev alltså ett par mjuka jeans.

Ganska mjuk denim, som trots det är relativt tjock hittade jag i en tyghög härhemma. Kombinerade lite med trikå för att få en lite mer mjuk stil på det hela.


Material: blå mjuk denim från en stuvlåda på Skroten, grå mudd från samma ställe. Randig interlock från E-slöjd.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19. Samma som här - fast med resår nedtill, och utan fickor bak.

Storlek: 92.

Plus: De funkar väldigt bra att både ha under regnbyxor, men står emot smuts- och fukt alldeles ypperligt också. Ett annat plus är väl att jag, precis som så många andra i sybloggsvärlden gått och drabbats av den stora tröttheten. Hur det kan vara ett plus? Tja, det beror ju faktiskt på en väldigt bra sak. Min inneboende är beräknad att titta ut i mitten av januari, så än är det en del tid kvar att fundera över småplagg som ska sys.

Minus: Jag drog lite för mycket i byxdelen när jag sydde fast midjemudden. Det ledde till att ena fickan är helt sträckt upptill, medan den andra inte är det. Jag märkte det först efter att jag hade stickat ner sömsmånen, och orkade inte sprätta. Ett plus i allt det är väl att det syns i stort sett inte när sonen har byxorna på sig.

Saltstänkta jeans

Här kommer två bilder på sonens nya jeans. Vi spenderade en helg i stugan för ett tag sen, och eftersom sonen inte är någon sjusovare direkt spenderade vi morgonen med att kasta sten i havet. Väldigt roligt, vi hade nog kunnat fortsätta med det hela dagen om sonen fått bestämma. Hur som helst, jeansen gör sig bra på honom, även om insnittet vid knät kanske sitter lite långt ner för tillfället, med han växer ju, så det ser jag inte som något problem egentligen.

Ljusa jeans

Nu kan man ju hoppas att det bara kommer användas byxor som de i inlägget nedan i sommar. Men jag är rädd att det inte kommer bli så. Det kommer säkert komma kallare dagar också. Då kommer förhoppningsvis dessa komma väl till pass.

Första paret jeans jag sytt. Väldigt roligt att sy faktiskt, så det kommer nog bli fler. Och de kan ju förändras i oändlighet med detaljer och fickor hit och dit.

Precis som många av de andra byxorna jag sytt har dessa byxor insnitt vid knäna. Eftersom tvååringar oftare har böjda ben än helt raka tycker jag det är bra att anpassa byxan litegrann efter detta. Speciellt när det är ganska stela tyger som tex jeans det handlar om. Så hur gör jag då? Det hela är väldigt enkelt - jag bara viker byxbenet i knähöjd och syr en söm från kanten, snett mot mitten. Sömsmånen längst ut i kanten brukar jag ha till ungefär 1 cm. Kanske en förvirrad förklaring, vill någon att jag fotar nästa gång jag syr insnitt är det bara till att hojta.

Material: Ljusblå denim och grå mudd from Skroten.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19.

Storlek: 92 (men mönsterstorleken jag utgått ifrån är 110 då mönstret är till ett par ganska tighta byxor i trikå).

Korta byxor i tunt bommullstyg

För något tag sedan så hade Makrill lite funderingar över vad som egentligen är lämpligt att sätta på en tvååring varma sommardagar. En knepig fråga eftersom man både vill skydda mot solen med relativt heltäckande kläder, men det får ju samtidigt inte bli för varmt. Här är ett par byxor som jag tänker mig ska fungera varma sommardagar på min tvååring. Byxorna slutar någonstans mitt på vaden och är ganska vida och därmed luftiga. De är sydda i ett tunt bomullstyg som ser ut som denim.

När jag började sy byxorna tänkte jag att jag gör dem enkla, så tar de ingen tid att sy heller. Men så kom jag att tänka på hur roligt sonen tycker det är med fickor nu för tiden. Så jag var ju tvungen att sätta fickor på. Bestämde mig då för ett kontrasttyg för att få lite liv i byxorna. Och medan jag ändå gjorde fickor fram var det ju lika bra att göra fickor bak också. Och stickningar såklart. Alltså blev de inte så enkla trots allt, och tog därmed lite längre tid att sy. Dessutom trodde jag att jag var klar med dem för en vecka sedan, ja, jag trodde det tills jag provade dem på sonen och upptäckte att resåren i linningen var för stor. Det funkade, men bara precis. Så jag bestämde mig för att sprätta och göra om. Nu är det äntligen gjort, och byxorna är klara att användas vid torsdagens sommarfest på dagis.

Material: blått bomullstyg från Myrins textil, bomullstyg med bilar från Panduro, grå mudd from Skroten.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19.

Storlek: 92 (men mönsterstorleken jag utgått ifrån är 110 då mönstret är till ett par ganska tighta byxor i trikå).

Rosa byxor

Dessa byxor är gjorda i samma sorts tyg som de här. Jag hittade två stuvbitar av något sorts strechigt twilltyg på Skroten som jag föll för. Tänkte genast på byxor, ett par till sonen (som ju redan är gjorda) och ett par till sonens kusin (de här).

Dessa är sydda efter ett annat mönster än de jag sydde till sonen eftersom jag tyckte att sonens byxor blev lite väl vida. Kollade runt efter ett mönster i några olika Ottobre-tidningar och föll till slut för en modell som egentligen skulle sys i collagetyg, och ha mudd upptill. Förändrade mönstret lite (förlängde liv och ben) och körde sedan på. Så här i efterhand kanske jag skulle vidgat mönstret lite upptill, är rädd att de är för tighta från grenen och uppåt. Försökte få prova dem på kusinen i ett tidigt skede men fick ett blankt nej helt utan förhandlingsmån. Så jag sydde vidare på de oprovade byxorna.

För att göra byxorna lite roligare satte jag på fickor bak och sydde kusinens namn på en lapp som jag sydde fast längst ner på högerbenet. Det där med namnet var struligt värre, hade först tänkt sy namnet direkt på byxbenet, men det skulle jag ju givetvis gjort innan jag sydde ihop byxbenet i så fall, så långt tänkte inte jag. Nu fick det bli en lapp som jag sydde på och som medvetet får vara rå i kanterna. Tror jag sydde tre olika lappar innan jag blev nöjd med namnet. Eller nej, nöjd är jag fortfarande inte, men med irritationen över att det inte blev bra så sänktes nöjdhetskravet tillfälligt. Idén att skriva namn med symaskinens sicksacksömn kommer från Näbbgäddas mössor (men hon var smart nog att ha en mall och skriva mycket större, så hennes är mycket snyggare).

Material: Rosa twill(?) från Skroten i Kinna.

Mönster: Ottobre 1/2008, modell 19.
Men jag har förändrat en del. Resår uppe och nere, dit med bakfickor.

Storlek: 110.

Hoppas: innerligt att de passar.