Body och byxa som passar

För 16 dagar sedan kom Lillasyster till världen. En alldeles perfekt rundkindad liten tjej med ganska mycket mörkt hår på huvudet. Hon var 48 cm när hon föddes och har väl inte växt jättemycket på längden under de här första två veckorna. Byxorna är därmed lite stora, eller långa, och samma sak gäller för igelkottsbodyn, den är lite lång (men det syns ju inte på bilden). Men hon verkar hur som helst trivas i sina nya kläder, och vi trivs massor med att hon äntligen är här.

Nu börjar det bubbla upp en massa idéer om vad jag vill sy till henne, så nu ska jag väl bara försöka hitta tiden också. Först ut blir nog en filt till bilbarnstolen, i samma stuk som de som Thea och Gekko sytt tidigare. Sen kanske något par hängslebyxor, och någon body. Men jag ska som sagt bara hitta tiden eller kanske bara prioritera sömnaden lite högre och stryktvätt och dammsugning lite lägre.

Jag är med och tävlar om en läcker börs

Jag började följa Ericas förra blogg precis i början när jag började sy barnkläder. Jag var, och är fortfarande, helt förälskad i hennes heldressar som hon sydde då. Nu har hon skapat en ny blogg, där hon visar lite mer än bara barnkläder. Väldigt roligt och inspirerande!

För tillfället kan man tävla om fyra(!) stycken små börsar hos henne. Fyra vinnare alltså som får en börs var. Klart att man vill ha en sån, jag hoppas jag vinner, för jag tror att den vore smidig att ha i skötväskan med småprylar i nu när det är dags för skötväska igen vill säga.

En julklapp är avklarad

Fyraåriga systerdottern önskar sig tydligen lite nya kläder till Lisa (dockan) och givetvis kan väl den önskningen gå i uppfyllelse. Kikade faktiskt runt lite först efter några av de andra sakerna hon önskade sig men blev så deprimerad av all plastig skit (ursäkta språket) som fanns överallt i affärerna. Så dockkläder blev det, det blir man inte deprimerad över. Fem plagg hamnade i julklappen den här gången. Skulle det nu vara så att det är något jag missat, ett plagg jag förbisett, något som Lisa saknar, så får jag väl ta på mig att göra det i efterhand.

Ett par lilarandiga mysbyxor i velour, en tunika i blommig jersey, ett par jeans i mjuk jersey, en tröja i grönt fordonstyg och slutligen en klänning i rosamönstrat bomullstyg. Mönstren kommer allihop från Sy och sticka dockkläder av Gunnars. Lisa är 34 cm lång, och närmaste storleken i boken var 37 cm, så jag har kortat av lite här och var, och gått lite på känn (som vanligt). Hoppas att de passar, jag är nog minst lika spänd som systerdottern inför Lisas test av kläderna. Förresten så har systerdottern ett likadant lila set (obloggat inser jag nu), så nu kan de matcha varandra Lisa och hon.

Att sy dockkläder är väldigt roligt faktiskt, det går fort och man behöver inte tänka så himla mycket på komforten. Nu ska jag färdigställa två, eller möjligtvis tre, plagg till som sonen ska få till den docka han ska få i julklapp. Fördelen där är att den dockan har jag här hemma så den kan jag prova på när jag vill.

Svampbody

Nu händer det grejer här. Först inte ett inlägg på en månad, och sen bara rasar dom in. Eller ja, tredje på några dagar, men för att vara mig så är det detsamma som att "rasa in".

Ytterligare en body till trollet är klar. Denna gång med knäppning på axeln. Mönstret är från en "Allt om handarbete", och jag har sytt från det tidigare (men de bodiesarna har jag tydligen inte bloggat om). Och därmed vet jag att mönstret är lite "högt" i halsen, och då speciellt baktill. Så för att vara på den säkra sidan mätte jag mot en köpebody som jag har för mig satt bra på sonen och klippte ur lite bak i nacken på det här mönstret. Om det blev bra eller inte den här gången återstår att se. I halslinningen behövdes förresten bara en knapp längst in mot halsen, och den sydde jag in dolt i kantbandet på den här bodyn också.

Angående tyget, så är det väldigt tunt, så det här får väl helt enkelt bli en "jag ligger under en filt och chillar"-body, för den kan nog vara lite för kall att ha på utan något över i vårt lite småkalla hus.

Material: Svampjersey från från Stoff & stil, brun jersey från Skroten.

Mönster: Allt om handarbete 09/2008.

Storlek: 55 (enligt mönsterarket).

Orosmoment: Funderar på om den är lite vid i halsen. Men jämför jag med en köpebody så verkar den inte vara det. Jaja, det återstår väl att se. Eventuellt skulle jag dragit lite mer i kantbandet i halslinningen när jag sydde fast det.

Igelkottsbody till trollet

Andra plagget till trollet i magen är nu klart. Den här bodyn har legat halvfärdig ett tag, men igår fick jag äntligen satt i knapparna och sytt de två sista sömmarna.

En body med igelkottar på mage och ärmar, men med brunt bakstycke. Igelkottarna går lite upp- och nedför en backe på magen ser det ut som. Jag lade ut mönstret om och om igen, men kom tillslut fram att trycket måste vara snett. Igelkottarna gick inte att få raka. Men jag tycker inte det gör så mycket, de ser rätt sköna ut där de stretar på för att komma uppför och nedför den där backen.

Jag valde att göra kantbanden är ganska breda (1,5 cm), min tanke var nog att de skulle bli mjukare då, dessutom valde jag att låta huvudöppningen gå hela vägen från halslinning till armhåla. Nu i efterhand är jag lite orolig för att det blev lite väl bylsigt och tjockt med tyg i armhålan, där blev ganska mycket tyg med kantbanden också, men jag hoppas att det inte blir obekvämt.

Funderade ett tag på att sätta vanliga knappar i halsknäppningen, alltså att ha en tryckknapp (den dolda som sitter precis vid halsen) men att de två synliga knapparna skulle vara vanliga. Men jag var själv lite osäker på om det skulle bli för knöligt, och vid konsultation med maken gick vanliga knappar helt bort. Det blir alldeles för jobbigt tyckte han, tryckknappar ska det vara, det är svårt nog att ta på såna små bebisar som det är menade han. Och tja, det kan han ju ha rätt i. Så det blev tre tryckknappar i halsen och tre vid blöjflärpen nedtill.

Material: Igelkottsjersey från från Stoff & stil, brun jersey från Skroten och orange jersey från Mjuka tyger.

Mönster: Ottobre 4/2004 fast rätt så modifierat vid blöjflärpen.

Storlek: 56.

Par i byxor

Första bebisplagget som blir färdig, och det beror egentligen helt och hållet på sonen.

Köpte den här velouren i början av hösten när jag var på Skroten. Tänkte det skulle bli ett par byxor till sonen, men sen blev det liksom aldrig av. Men så nu tyckte jag minsann att det var dags. Plockade fram tyget och började klippa till. Sonen kommer förbi och undrar vad jag gör, "Gö du mamma?". Jag förklarar att jag ska sy byxor till honom, visar tyget och undrar om han tycker det är fint. Och jo, det gör han ju, "sy byxor till mig och till bebisen?". Tja, jag hade ju tyg över, och alla vettiga förlag han har gällande den kommande bebisen försöker jag ta vara på. Så nu blev det ett par byxor till bebisen också, och bebisens första hemmasydda plagg blir syskonmatchat. Där ser man, undrar om det är så det kommer se ut för syskonen här hemma... Vi får väl se helt enkelt.


Material: brun- och turkosrandig velour från Skroten, brun mudd från samma ställe.

Mönster 1: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19. Samma som här, fast med lite annan typ av ficka. Fickan går upp till midjeresåren, istället för att vara halvcirkelformade och börja och sluta i sidan.

Mönster 2: Egenritat utifrån byxor som sonen hade när han var liten.

Storlek: 98 resp 56.

Osäkerhetsaspekt: Inget av paren är provade (för det minsta paret kanske det inte är så konstigt), så vi får väl se hur de passar.

Pyjamasen passar

En bild på pyjamaskillen, nybadad och med boken i högsta hugg, redo för sängen helt enkelt. Vad tungan gör ute däremot, det vågar jag inte svara på...

Pyjamasen passar utmärkt, håller honom varm och är mäkta populär. Funderar på att sy fler, om jag bara hade något givet tyg...

Följer man reglerna så kommer muddarna på plats

Idag fick jag till muddarna. Snabbt och lätt den här gången, men så var det tre timmar tidigare på kvällen jämfört med förra försöket också.

Byxorna sydde jag för lite mer än ett år sedan. Hittade en bild som jag tydligen tog 2/11-2009:

Då alltså utan muddar. Linningen på byxorna är för övrigt sydd i brun velour, och givetvis är det resår däri.

Nu ser byxorna ut så här. Ett år och två muddar senare:


Lite slitnare (främst i linningen), lite längre och framför allt smutsigare (eftersom jag valde att sätta på muddarna innan jag slängde dem i tvätten efter gårdagens användning - helt enligt tanken "gör jag det inte nu på en gång blir det inte gjort"). Som synes är muddarna i en något mörkare brun än linningen, men eftersom jag inte hade någon ljusare brun mudd så fick det bli såhär.

Att jämföra byxorna på de bägge bilderna är förövrigt inte så stor idé - ljusförhållandena är helt olika. Den första bilden är tagen i skenet av två starka halogenbygglampor (det var mitt under förra höstens renovering) och den andra bilden är tagen under vår köksbordslampa. Därmed inte sagt att byxorna inte har förlorat i lyster och färg, men jag undrar om de verkligen förändrats så mycket som det ser ut på bilderna.

Man ska inte bryta sina regler

Jag vet ju hur regeln lyder: du ska inte sy när du är trött. Men så trött var jag ju inte, och dessutom kunde det väl knappast räknas till att sy. Jag skulle ju bara sy på två muddar på ett par obloggade (inser jag nu) byxor. De är fortfarande okej i längden, men eftersom det bara är en enkel 6 mm resår i bensluten och de dessutom är ganska vida, knölar sig lite väl mycket (och åker upp) när man försöker stoppa ner dem i vinterskor och stövlar. Så två bruna muddar på dem skulle lösa det problemet. Och det kan ju inte klassas som att sy. Det skulle ju bara ta tio minuter, inga problem.

Jag klippte till muddarna, sydde ihop dem, nålade fast dem och sydde fast första. Fick dra rejält eftersom jag antingen gjort mudden lite för smal eller så var byxorna helt enkelt lite för vida. Jaja, det gick bra i alla fall, mudden kom på och bra blev det också. Tills jag kom på: Nej! Jag hade ju nålat på muddarna fel - inte räta mot räta utan räta mot aviga. Mudden var alltså påsydd på avigan av byxorna...

Åh, varför gör man så. Man ska inte sy när man är trött. Eller i alla fall - jag ska inte sy när jag är trött - men ändå insisterar jag. Istället för att snabbt och lätt slänga på två muddar och ha det klart har jag nu sytt på en mudd och sen sprättat. Och återigen lärt mig en läxa, frågan är bara hur länge jag kommer ihåg den den här gången. Nu ska jag i alla fall gå och lägga mig. Muddarna syr jag på imorgon, om jag är pigg då...

Försöksfilt

Jag har aldrig sytt en filt innan. Men jag har sett så himla många fina filtar på andra sybloggar. Nu har jag varit på jakt efter en Filt det sista. En filt som ska med till BB. En filt som är bara bebisens liksom. Vi kan kalla den Filten. Så med alla de där filtarna jag nämnt ovan i åtanke tänkte jag att det kan ju inte vara så svårt.

Jag har sedan gått och funderat på vilka tyg jag vill kombinera till Filten. Men jag har inte kommit på något bra. Var lite sugen på att göra en lila variant, men kom på att om det ligger en flicka i magen så vill jag nog inte att Filten ska vara lila. Så jag fortsatte fundera. Medan jag funderade kom jag på att jag kunde ju kanske testa att sy en filt under tiden jag funderade liksom. Problemet var bara att jag inte hade tillräckligt mycket velour hemma i en färg så att det skulle räcka till en filt. Men så kom jag på att jag kan väl kombinera två olika färger då kanske. Så fick det bli. Sen kombinerade jag ihop det med en blommig interlock som jag köpte av MG-tyger på en symässa i Göteborg för typ två år sedan, och så orange kantband på det. Okej, nu var tygerna valda, bara till att sy då.

Jo, "bara att sy". Haha.

Jag började med att sy ihop de två velourbitarna. Helt omöjligt att få till en rak sömn. Jag provade förvisso bara två gånger, men jag kände att om jag skulle fortsätta sy lite längre in och lite längre in så skulle det snart inte vara så mycket filt kvar. Så jag gav mig. Konstaterade att den sömmen får vara lite krokig. Ska man få den rak behöver man nog ha ordentligt med tyg att klippa av och inte två stuvbitar som man vill få ut mesta möjliga av. Funderade på att sticka ner sömsmånerna åt varsitt håll, men eftersom jag sytt två sömmar bredvid varandra så blev det typ omöjligt, jag skulle i så fall behöva sprätta och det orkade jag inte med.

Sen klippte jag till en bit interlock som motsvarade de hopsydda velourbitarna. Jobbade sedan ett tag med att få dem obubbliga och släta mot varandra. Nålade ihop dem. Klippte kantband och nålade fast detta. Sydde fast kantbandet med 1 cm sömsmån. Började vika över kantbandet och insåg att jag klippt för smalt kantband. Jag hade inte tänkt på att det var dubbla lager tyg, plus att avigsidan inte skulle vara dold den här gången. På en filt finns ju liksom ingen avigsida, på baksidan på kantbandet måste ju se respektabel ut. Hur som helst, jag orkade inte sprätta bort det jag gjort, så jag fortsatte vika och dra i det lite för smala kantbandet. Fick nålat fast det och började sy. Sydde fast kantbandet helt och hållet, och som omväxling (eller av en slump på grund av kass sömnad under första delen av kantbandssömnaden) valde jag att sy två varv med tvillingnålen på kantbandet. Det gjorde faktiskt ganska mycket för filten. Från att ha haft ett misslyckat kantband fick den nu en kantning som ser ut att ha en viss tanke bakom.

Så, filten blev färdig. Men vi kan väl säga så här, det är inte Filten. Jag får fortsätta fundera på tygval och se vad jag kan koka ihop. Och när det är dags att sy den filten hoppas jag att jag kommer ihåg följande:

1. Jobba med tillräckligt mycket tyg, inte bara massa stuvar.
2. Om jag ska sy ihop två velourstycken, se till att ha tillräckligt med sömsmån för att kunna sticka ner dem. Men det säkraste sättet för att få en snygg filt är nog att inte sy ihop två velourstycken - även om slutresultatet skulle kunna bli riktigt snyggt så har jag inte tålamodet för att få till det så där riktigt snyggt.
3. Kantbandet måste vara minst 5 cm brett.
4. Använd strykjärnet innan filten är färdig.

Någon som har andra tips för filtsömnad?

Men filten har legat hemma i soffan ett tag nu, och jag måste ändå säga att den växer. Alltså inte på så vis att jag sytt någon sorts magisk filt som blir större och större, men jag blir mer och mer förtjust i den faktiskt. Vi får väl se, kanske är det en av två Filtar.

Vinterpyjamas

Sonen hyser ett starkt motstånd mot det här med täcken. Förstår inte alls det sköna i att kura ihop sig under ett täcke, eller en filt för den delen. Täcken verkar bara vara en sak man använder för att bygga kojor med i hans värld. Och det är väl kanske ett användningsområde så gott som något, men i och med att han inte använder täcke på natten, som normala människor (läs jag och hans far) gör så blir det lite väl kallt nu när vintern gjort sitt intåg. Hans vanliga pyjamasar (som för det mesta består av ett par udda tights plus en udda tröja) har känts lite väl tunna de sista nätterna. Funderade på vad jag skulle använda för att sy en lite mer "vinterbonad" pyjamas åt honom - flanell, velour eller någon sorts ullvariant? Kunde inte riktigt bestämma mig, men så kom jag att tänka på girafftyget. Min mor köpte det åt mig på symässan i Borås tidigare i höstas, och jag har inte riktigt vetat vad jag ska sy av det. Nu blev det en pyjamas, och det passade det riktigt bra som.

Material: Är inte helt säker på vad för sorts tyg det är. Tycker mest det påminner om tunn collage. Men det är köpt på Mjuka tyger. Den bruna mudden vet jag faktiskt inte var jag köpt.

Mönster: Mina vanliga möster. Dvs tröjan är från Ottobre 4/2004 (modell 35) och byxorna är tightsen (modell 28) i Ottobre 6/2007.

Storlek: 92/98.

Plus: Pyjamasen är använd en natt och verkar både bekväm och den håller killen varm.

Minus: Halsringningen blev kanske lite vid. Eventuellt skulle mudden i halsen varit ändå lite mindre. Tycker det är så svårt med halsringningar - huvudet måste ju liksom komma igenom, men samtidigt vill jag inte ha för vida halsar heller.

Röd djungeltröja

Funderade länge på färgkombinationer för den här djungeltröjan. Jag brukar använda läggningstiden för sonen till att ligga och fundera på plagg att sy och tyger att kombinera. Det är inte helt optimalt, eftersom jag inte har tygerna med mig i sovrummet, så två tyger som passar ypperligt i min hjärna passar kanske inte alls ihop i verkligheten. Men det är ett ganska roligt tidsfördriv under läggningen ändå..

Hur som helst, ett tag var jag inne på mörkgrön rygg och mörkgröna ärmar. Eller orange-gul rygg och turkosa ärmar, eller kanske tvärtom. Till slut blev det röd rygg, röda ärmar och turkos halslinning. Ett ganska säkert kort. Än har jag inte provat tröjan på sonen, men jag tror nog att den ska passa utan problem (peppar peppar).

Material: Djungelinterlock från JNY-design, röd interlock från Skroten, turkos mudd från Myrins textil.

Mönster: Ottobre 4/2004 (modell 35).

Storlek: 92.

Korta landskapstights

Plockade fram landskapstyget från Jofotex igen och tänkte sy ett par tights av det till sonen. Tights är bra så här års att ha under överdragsbyxor när man är ute, och det är ju väldigt mysigt inne. Allt frid och fröjd, men så fick jag för mig att de skulle bli för långa. Jag hade tidigare mätt mot de jeanstights jag sytt innan och konstaterat att med tanke på att jag skulle ha mudd på landskapstightsen också, så skulle de nog bli lite för långa om jag inte kortade av dem. Så jag gjorde ett klipp. Insåg när det var klippt att jag nog tagit lite för mycket. Sydde på muddarna, provade på sonen och konstarerade att de där 4-5 cm som jag klippte av gärna hade fått sitta kvar på tightsen. Då hade de blivit härligt pösiga. Nu blev de bara precis tillräckligt långa. Funderade ett tag på att sprätta loss mudden och sy på en längre, men orkade inte riktigt det. Jaja, han får väl ha dem så länge han kan. Men irriterande, det är det allt. Varför mätte jag inte? Varför klippte jag på känn? Jag antar att det är så här man lär sig, nu ska jag bara lyckas komma ihåg det till nästa gång jag har tänkt klippa på känn, och det är inte helt säkert att jag gör det. Har en förmåga att göra lite för mycket saker på känn...

Som synes är rosa en uppskattad färg här hemma för tillfället. När det dessutom kombineras med Bamse på något vis, då är lyckan total.

Material: landskapstyg från Jofotex, röd mudd som jag inte minns var jag köpt.

Mönster: Lily leggings, Ottobre 6/2007 modell 28.

Storlek: 92. Fast lite korta.

Randiga mysbyxor

För något halvår sedan eller så köpte jag det randiga tyget. Visste inte riktigt vad det skulle bli av det, men hade nog tänkt mig något i tröjväg egentligen. Men inspirationen har liksom aldrig riktigt infunnit sig. I helgen som gick tog jag tag i det hela. Men det blev inte en tröja, det blev ett par byxor. För att bryta av allt det randiga kände jag att jag ville ha ett par fickor på, typ såna som Doris & Assar gör på sina byxor med fuskficka. Det är bara det att sonen nu blivit så stor att jag tror inte han skulle tolerera en fuskficka, om byxan ser ut att ha fickor, så borde det också finnas fickor där. Fickor som man kan fylla med alla möjliga spännande saker.

Jag ska erkänna att jag satt länge och klurade på hur jag skulle få till det där med fickorna. Men till slut, efter mycket tankemöda fick jag till det. Och slutresultatet, vad gäller fickorna alltså, blev jag väldigt nöjd med.
Material: grön- och blårandig tjockare jersey(?) från Skroten, grå mudd från samma ställe.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19. Samma som här och här faktiskt - fast med muddar nedtill, och en annan typ av ficka.

Storlek: 98.

Plus: Att fickorna blev så bra. Att jag tänkte rätt!

Minus: Är fortfarande inte helt övertygad om tygets förträfflighet. Antagligen för att byxorna är ganska svårmatchade i nuläget (tänk om jag hade förmågan att tänka i kollektioner, som Oh Yeah Baby lyckats så bra med). Sen kanske fickorna skulle varit lite mindre, men äsch, nu får man plats med massa grejer i fickan istället.

Mjuka jeans

En klurig grej så här års tycker jag är att veta om det kommer behövas regnbyxor på dagis eller inte. Under regnbyxor har man ju helst mjuka byxor, som i mysbyxor eller tights av något slag. Däremot, tycker inte jag, att den sortens byxor är så ultimata att ha ute om det inte behövs regnbyxor. De suger åt sig fukt, grus och smuts är min erfarenhet. Därför funderade jag lite och kom fram till att det behövs ett mellanting mellan hårda (och motståndskraftiga) jeans och mjuka (och smuts/fuktuppsugande) mysbyxor. Det blev alltså ett par mjuka jeans.

Ganska mjuk denim, som trots det är relativt tjock hittade jag i en tyghög härhemma. Kombinerade lite med trikå för att få en lite mer mjuk stil på det hela.


Material: blå mjuk denim från en stuvlåda på Skroten, grå mudd från samma ställe. Randig interlock från E-slöjd.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19. Samma som här - fast med resår nedtill, och utan fickor bak.

Storlek: 92.

Plus: De funkar väldigt bra att både ha under regnbyxor, men står emot smuts- och fukt alldeles ypperligt också. Ett annat plus är väl att jag, precis som så många andra i sybloggsvärlden gått och drabbats av den stora tröttheten. Hur det kan vara ett plus? Tja, det beror ju faktiskt på en väldigt bra sak. Min inneboende är beräknad att titta ut i mitten av januari, så än är det en del tid kvar att fundera över småplagg som ska sys.

Minus: Jag drog lite för mycket i byxdelen när jag sydde fast midjemudden. Det ledde till att ena fickan är helt sträckt upptill, medan den andra inte är det. Jag märkte det först efter att jag hade stickat ner sömsmånen, och orkade inte sprätta. Ett plus i allt det är väl att det syns i stort sett inte när sonen har byxorna på sig.

Gröna elefanter och röda husvagnar

Här är två tröjor som syddes färdigt innan sommar och semester, men som aldrig fastnade på bild innan de användes. Istället blev det ett foto efter första tvätten.


Material: Vit jersey med gröna elefanter från Stoff & stil, brun jersey från Skroten. Vit jersey med röda husvagnar och från JNY-design, blå jersey från Skroten.

Mönster: Ottobre 4/2004 (modell 35).

Storlek: 92.

T-shirt i gult fordonstyg (igen)

Minns ni den här t-shirten jag sydde - den där halslinningen blev för tight för den kille som skulle ha tröjan? Jag skrev i inlägget att jag funderade på hur jag skulle göra, eftersom jag var så less på att sprätta. Både Nilla och Helena som kommenterade mitt inlägg föreslog att jag skulle klippa bort kantbandet och sy dit en muddkant istället. Jag var lite nervös inför detta förslag eftersom jag aldrig tidigare har sytt en muddkant. Men det är ju faktiskt ingen anledning att inte göra det. Alltså gjorde jag som de föreslog, och jösses vad nöjd jag blev. Snabbt gick det, och snyggt blev det. Tack för att ni kommenterade och kom med förslag!

Som synes kommer tröjan på över huvudet nu också på fina Oliver! Det känns bra.

Saltstänkta jeans

Här kommer två bilder på sonens nya jeans. Vi spenderade en helg i stugan för ett tag sen, och eftersom sonen inte är någon sjusovare direkt spenderade vi morgonen med att kasta sten i havet. Väldigt roligt, vi hade nog kunnat fortsätta med det hela dagen om sonen fått bestämma. Hur som helst, jeansen gör sig bra på honom, även om insnittet vid knät kanske sitter lite långt ner för tillfället, med han växer ju, så det ser jag inte som något problem egentligen.

Ljusa jeans

Nu kan man ju hoppas att det bara kommer användas byxor som de i inlägget nedan i sommar. Men jag är rädd att det inte kommer bli så. Det kommer säkert komma kallare dagar också. Då kommer förhoppningsvis dessa komma väl till pass.

Första paret jeans jag sytt. Väldigt roligt att sy faktiskt, så det kommer nog bli fler. Och de kan ju förändras i oändlighet med detaljer och fickor hit och dit.

Precis som många av de andra byxorna jag sytt har dessa byxor insnitt vid knäna. Eftersom tvååringar oftare har böjda ben än helt raka tycker jag det är bra att anpassa byxan litegrann efter detta. Speciellt när det är ganska stela tyger som tex jeans det handlar om. Så hur gör jag då? Det hela är väldigt enkelt - jag bara viker byxbenet i knähöjd och syr en söm från kanten, snett mot mitten. Sömsmånen längst ut i kanten brukar jag ha till ungefär 1 cm. Kanske en förvirrad förklaring, vill någon att jag fotar nästa gång jag syr insnitt är det bara till att hojta.

Material: Ljusblå denim och grå mudd from Skroten.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19.

Storlek: 92 (men mönsterstorleken jag utgått ifrån är 110 då mönstret är till ett par ganska tighta byxor i trikå).

Korta byxor i tunt bommullstyg

För något tag sedan så hade Makrill lite funderingar över vad som egentligen är lämpligt att sätta på en tvååring varma sommardagar. En knepig fråga eftersom man både vill skydda mot solen med relativt heltäckande kläder, men det får ju samtidigt inte bli för varmt. Här är ett par byxor som jag tänker mig ska fungera varma sommardagar på min tvååring. Byxorna slutar någonstans mitt på vaden och är ganska vida och därmed luftiga. De är sydda i ett tunt bomullstyg som ser ut som denim.

När jag började sy byxorna tänkte jag att jag gör dem enkla, så tar de ingen tid att sy heller. Men så kom jag att tänka på hur roligt sonen tycker det är med fickor nu för tiden. Så jag var ju tvungen att sätta fickor på. Bestämde mig då för ett kontrasttyg för att få lite liv i byxorna. Och medan jag ändå gjorde fickor fram var det ju lika bra att göra fickor bak också. Och stickningar såklart. Alltså blev de inte så enkla trots allt, och tog därmed lite längre tid att sy. Dessutom trodde jag att jag var klar med dem för en vecka sedan, ja, jag trodde det tills jag provade dem på sonen och upptäckte att resåren i linningen var för stor. Det funkade, men bara precis. Så jag bestämde mig för att sprätta och göra om. Nu är det äntligen gjort, och byxorna är klara att användas vid torsdagens sommarfest på dagis.

Material: blått bomullstyg från Myrins textil, bomullstyg med bilar från Panduro, grå mudd from Skroten.

Mönster: Ett väldigt förändrat Ottobre 1/2008, modell 19.

Storlek: 92 (men mönsterstorleken jag utgått ifrån är 110 då mönstret är till ett par ganska tighta byxor i trikå).