Nu är dom klara i alla fall. De är långt ifrån perfekta. Grenen är sne (hur jag lyckades med det vet jag inte), men det orkade jag inte rätta till. Min son är säkerligen inte rak han heller, så det spelar liksom ingen roll tänkte jag. Jag har dessutom lagat ett litet hål längst ner på ena benet, ett minne från sprättningen.
Hur som helst, jag gillar färgkombinationen. Därför gav jag inte upp, även om tanken slog mig några gånger: Nu åker dom i papperskorgen - det är inte värt allt jobb.
Material: Lila velour och turkos muddväv. Båda från Myrins textil.Mönster: Samma som de orange, fast med mudd istället för resår.
Positivt: Att de äntligen är färdiga så att jag kan flytta dem från mitt dåliga samvete.
Dessutom: Nu måste jag nog ta mig i kragen och göra min första tröja eller body, det finns nämligen inte så mycket matchande i sonens garderob för tillfället.
6 kommentarer:
fina!vilken härlig färgkombo!!
ja, ett par muddbrallor kan vara nog så jävliga!=0)
Snygga blev dem måste jag säga och ingen ser att de är sneda i grenen när de används. Gillar färgerna på byxorna :)
Så du kan lugnt konstatera att ditt slit var väl värt :)
Snygga blev dom i alla fall! och jag lovar dig att det nog gick som på räls jämfört med om jag skulle ha gjort dom. haha Tycker också att färgerna blev kanon!
Jag vet preciiiiis hur det är!! Har nämligen råkat ut för samma sak vid "enkel" muddbyxesömnad!
Dock, tänkte direkt när jag öppnnade dittinlägg att färgkombon är super!! SÅ galet snyggt!
Eftersom jag tycker om din entusiesm och envishet, samt alla bilder på lilleman, så vill jag ge din blogg en award.
Hämta den hos mig på min blogg.
Hälsar en bollebygdsbo
Tack för alla kommentarer! Underbart att höra att fler bråkat med syjävulen över något så trivialt som muddbyxor. =)
Skicka en kommentar